onsdag 7 maj 2008

En klassvandring genom stan

Jag hade en och en halv timme över idag. Och som vanligt, studentarsle som man är, så hade jag nästan inga pengar och magen skrek. Min stolthet (och mage för den delen) förbjuder mig att äta på McDonalds, så det blev en korv och en Blåbärs-Ramlösa på Seven Eleven och en parkbänk framför Avenyns enda ”Latino-bar”.

Var är en latino-bar? Jag vet inte, men den kan inte ha något med latinos att göra. Tjejerna som jobbade där var alla blonda och de som åt såg inte ut som om de hade sett solen på fem månader (med andra ord har de varit i Sverige). Så jag började räkna. En svensk, två svenskar, tre svenskar, fyra svenskar, fem svenskar… Ja, ni fattar. Jag kom fram till att det gick ungefär en utlänning på var tjugonde, trettionde svensk på Avenyn.

På centralstationen, vid spårvagnsstoppet ser man många utlänningar. Ungefär var fjärde är utomeuropé. Det är nog inte heller representativt för Göteborg, jag vet inte hur många svenskar det går på en utlänning och jag skall nog inte spekulera heller, men jag har en känsla av att centralen är närmare sanningen än Avenyn. Man kan också konstatera att det är väldigt få med kavaj, skjorta och slips. Om det är en, så är det en förskrämd turist från Stockholm som inte hittar en taxi.

Nåväl, fascinerad av min nya statistiskt fastställda empiri, begav jag mig mot skolan. Den ligger vid Linnéplatsen. På vägen passerade jag Järntorget. En snabb överblick gav mig för handen att ungefär var tionde var utlänning, kanske mer. Några hundra meter söderut, vid Linnéplatsen, där Slottsskogen börjar, köpte jag en glass och slog mig ner på en parkbänk och började räkna igen. Fast det var hopplöst. Jag satt där i en halvtimme. I parken, denna soliga och varma dag, satt hundratals ungdomar. På gångvägarna gick morsor med barnvagnar, tjockisar som motionerade, gamla gubbar och tanter och en förskoleklass (som jag inte räknade eftersom de inte är där av fri vilja). Men utlänningarna kunde jag räkna på en hand. Jag skulle tro att det var en på cirka hundrafemtio! Varför? Jag fattar inte! Även om jag skulle ha fel i att Göteborg har en femtedels utlänningar om de så bara utgjorde en tiondel av Göteborgs befolkning borde de vara betydligt fler i statsparken. Det är ingen som är förbjuden där.

Jag frågade Julio. Han menade på att det hänger ihop med att utlänningarna inte trivs där för att de inte fattar grejen med att bara sitta i solen i flera timmar. Och om man ser en snygg tjej så vill man gå fram och börja snacka. Men i Sverige så tycker brudarna bara att man stör. Allright, tänkte jag, Julio är ju utlänning, fast jag tror att han bara kan tala för Kubaner i över trettioårsåldern, som han själv.

En tanke som jag hade är att det kanske är som när jag var i Kenya. Vart man än gick så insåg man hur vit man var. Folk är ju allt som oftast snälla och trevliga, men man känner sig nästan lite utstirrad. Det var då det var skönt att komma till Nairobi där folk var så vana vid utlänningar (alltså vitingar), att ingen brydde sig. Så jag tänkte, att om en mörk person kommer till Slottsskogen så kanske det är så många som stirrar på en så att det blir obehagligt…

Fast det vore väldigt osvenskt, vi skulle inte låtsas titta på naken clown om den så sprang fram och tillbaka genom Konsum. Vi är för väluppfostrade för att stirra. Dessutom så är väl vi så luttrade av utlänningar vid det här laget så att vi inte ens skulle bry oss om att titta.

Nu är det ju så att Slottsskogen ligger väldigt långt bort från förorterna. De som bor omkring Linnéplatsen och bortåt är generellt svenskar. Det var dessutom mitt på dan så det var väl bara slöa studenter som hade tid och möjlighet att ligga där och slöa. Allt vettigt folk måste ju vara på jobbet. Och utlänningar är inte väl representerade på landets högskolor heller. Om jag hade gått runt och frågat om folks klassbakgrund så hade jag nog fått ganska tydliga signaler på den med.

Efter skolan tog jag en buss som kom från Tynnered, jag skulle in mot stan. Den enda utlänningen på bussen var han som körde. Jag tog nians spårvagn från Järntorget, den kommer från Frölunda, fortfarande mest svenskar. Vid Brunnsparken tömdes den nästan helt, stationen efter, Drottningtorget/Centralstationen fylldes den på igen, nu av allehanda utlänningar. Vi var på väg mot Angered.

Jag kan inte säga vad det beror på. För det är öppna, allmänna platser. De är tillgängliga för alla. Så frågan är varför det är så? Och den andra frågan som kanske är mer intressant, vad skulle hända om det plötsligt var femte person i Slottsskogen var utlänning?

Inga kommentarer: