Politik verkar inte längre handla om visioner, det handlar bara om skickliga politiker med ambitioner att göra karriär. Det är ungefär likadant i hela västvärlden och Mona Sahlin är inget undantag. Hon är skicklig, mycket skicklig och viktigast av allt, hon har en stab utan skrupler.
Mona Sahlin har lyckats med konststycket att lyfta SAP till nya höjder. Om det var val idag kunde SAP i princip kunna styra landet själva eller med endast ett stödparti. (Vilket sannolikt inte skulle bli Vänsterpartiet). Hon har inte ens presenterat en egen politik hon är fortfarande upptagen med att stöpa om den. Nu började kritiken bubbla. Reinfeldt fjantande i riksdagen, ”vad vill du göra? Och med vem vill du göra det?” hjälpte snarare Sahlin än Reinfeldt. Jag menar, är det inte Reinfeldt som skall styra Sverige? Behöver han verkligen Sahlins hjälp? Men det började knotas i leden. Folk ville veta vad de skulle säga till nya medlemmar.
Så för att manifestera styrka och förändring så spelar Sahlin och hennes hov ut knekten. Att Pär Nuder inte skulle få följa med på hela resan var uppenbart redan när Sahlin blev partiledare. Han var trots allt hennes rival.
Politiskt skiljer de sig inte särskilt mycket åt. De är båda högersossar. Mona Sahlin menar att de inte har samma syn på organisationen. Vad det egentligen betyder vet nog vara SAP:s innersta krets. Men det är nog lika sant att Pär Nuder för länge sen manövrerades ut av yngre förmågor i Sahlins hov.
Genom att äntligen spela knekten så kan Sahlin vänta ytterligare med att presentera en egen politik. När Mona Sahlin säger att hon vill bygga ett eget lag, betyder det att hon vill ha en inre krets fri från internkritik. Hon bygger upp ett lag för att snart kunna dundra ut med den nya politiken, troligen löpande under två år innan valet. Med ett eget lag riskerar hon inte någon i den inre cirkeln som kritiserar henne på partikongresser.
Världens Viktigaste Man skrev för ett år sedan att han inte trodde att Mona Sahlin kunde vinna valet 2010 genom att köra på i gamla hjulspår. Vid det här laget har hon sannerligen bevisat att hon vänder ut och in på den gamla retoriken. Men utan ett färdigt program är det svårt att säga om det är bra eller dåligt. Om jag skall vara ärlig så vill jag inte ha Mona Sahlin som statsminister, helt enkelt eftersom hon är politiker och inte visionär. Men samtidigt skall man aldrig säga aldrig förrän man sett politiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar